Ortnamn (m.m.) i Markaryds kommun

”Det är önskvärt att ortnamnsforskningens resultat i ännu högre grad görs tillgängliga för en bredare läsekrets”Thorsten Andersson, professor och namnforskare i Uppsala.

Ortnamnen är en del av bygdens historia.

Ortnamn och deras tolkningar kan upplevas som både gäckande och lockande.

Fyra mycket vanliga sätt att bilda ortnamn:
1. Naturformationer, terrängord t.ex. Harpholma, Åsa
2. Personnamn, ägarnamn t.ex. Erikstorp, Groeryd
3. Bebyggelsenamn, byggnationer t.ex. Boda, Råstorp
4. Jämförelsenamn, liknelseord t.ex. Hannabad


Alandsköp oklart. Ordet köp betyder köpt gård, och Aland kan komma från mansnamnen Erland eller Erling (jmfr Köphult).
Altaböke bokskogen vid sjön med svanarna och kommer från det gamla ordet alpt (liksom även ordet älmt) för svan.
Axhult troligen Axels hult där Axel då är ett mansnamn. Ordet hult betyder liten skog, skogsdunge, skogsbacke (vanligen med lövträd) och är släkt med ordet hylte.
Benakull troligen Benis (el.Benedictus) kulle där båda är mansnamn. Det kristna namnet Benedictus blev i svenskan Bengt. 
Bergshult hultet vid berget. Ordet berg behöver inte alltid betyda bergshöjd, utan ordet används även om tydligt uppstickande stenar och dessutom om urberg som går upp i dagen. Det heter t.ex. att man stöter på berg när man gräver och träffar på stenbotten (jmfr Axhult).
Beterås betesmarken vid sankmarken (jmfr Råstorp)
Björkelund lunden med björkarna. Ordet lund betyder liten skogsdunge, löväng, parkliknande hage med lövträd. I forna tider förlades ofta kultplatser och offerplatser till lundar. Här bad och offrade man till asagudarna (de hedniska gudarna) för att få goda skördar och annat. Tron på att gudarna kunde hjälpa människorna på jorden var mycket stark. Därför försökte man beveka dem genom böner, olika riter och offergåvor. Dessa lundar var mycket heliga och centrala platser för den tidens människor.
Boda bodarna. Bodar användes vid fiske, jakt, jordbruk m.m. för förvaring och kanske även för övernattning, och betydelsen kan därför vara allt från sjöbodar, fiskebodar, skjul, jaktkojor, redskapsbodar, fäbodar och inte minst slåtterbodar, hölador, skjul och liknande.Flera ortnamn som idag slutar på bo (’boställe, gård’) har tidigare i stället slutat på boda. En anledning till detta kunde vara att bodar kom att byggas om till en större och fast bostad.
Bohult boplatsen (gården) vid hultet (jmfr Axhult)
Bolmån den stora ån från ett adjektiv ’stor’ och samma ord som i Bolmen, Smålands största insjö.
Bomme sjö oklart, möjligen från mansnamnet Botmar eller från ordet bom ’grind, vägbom’.  
Bråna brandplatsen, bränningen i skogen, svedjelandet. Detta visar på att den forntida odlingen påbörjades med eld, eller att man senare velat bättra på skogsbetet. Man brände ner träd, stubbar och buskar både vid ren röjning och vid svedjebruk, och askan gjorde då samma nytta som gödsel och gav god åkerjord.
Brånhult hultet med brandplatsen (jmfr Bråna, Axhult)
Bråthult hultet med röjningen (troligtvis genom bränning; jmfr Bråna, Axhult).
Bröna sjö oklart, möjligen från danskans bruni med betydelsen avbränd mark, svedjeland (jmfr Bråna). Sjön är gränssjö mellan Skåne och Småland och dessutom mellan Markaryds och Älmhults kommuner.
Buskhult hultet med buskskog, småskog och sly (jmfr Axhult)
Bäckanäs näset vid bäcken vilket syftar på Torpabäcken, och näs betyder oftast smal landtunga, udde eller långsmal halvö men ibland även höjd (ofta långsmal).
Bökhult hultet med bokskog (jmfr Axhult)
Bösalt möjligen Boses hult där Bose är ett mansnamn eller från det gamla danska mansnamnet Bøse (jmfr Gunnalt, Axhult).
Dotebygd troligen bildat av Dudde som är barnspråk eller ett smeknamn på en person.
Drakamyr antingen från namnet Drake som är ett personnamn eller familjenamn eller från substantivet draga som är en benämning på en brant backe. Drake är dessutom en dansk adelsätt från ön Fyn.
Ekeryd röjningen vid ekarna (jmfr Ryd)
Ekhult hultet vid ekarna (jmfr Axhult)
Eneborg den besvärliga eneskogen. Ordet borg kan betyda både svårgenomtränglig terräng, besvärlig natur och även tydlig höjdformation, brant höjd ’hög som en borg’. Någon försvarsanläggning har aldrig funnits här.
Erikstorp Eriks torp. Erik är ett kristet mansnamn, vilket visar att platsen är från kristen tid (från cirka år 1050–1100) och inte från hednisk.
Evelund antingen från kvinnonamnet Eva eller mansnamnet Eve (jmfr Björkelund).
Exen (tidigare stavningar Äxen, Äjen) oklart, möjligen betyder detta sjönamn helt enkelt ’vattnet’.
Exhult (’Ekshult’) hultet med ekarna (jmfr Axhult)
Fagerdala den fagra dalen (jmfr Fägerhult)
Fagraböke den fagra bokskogen från ordet fager (jmfr Fägerhult)
Fiskarryen röjningen vid fiskarens boställe (jmfr Ryd) 
Fjärholma holmendär man kan samla in fågelfjädrar där fjär är en variant av ordet fjäder (jmfr Holma).
Fjärhult  troligen  hultet med hönsfåglarna ’fjäderfäna’ (jmfr Fjärholma, Axhult) 
Flacke sjön med låga (’flacka’) stränder
Flahult  hultet på den flata/platta marken, hultet på slätmarken/flacken (jmfr Axhult)
Flyamaderna sankmarkerna och maderna (jmfr Sånnamad, Flyna) 
Flyna gungflyet, kärret, den sanka ängen (jmfr Gunghult) 
Flässeryd troligen den steniga röjningen och då släkt med ordet flisa i betydelsen stor flatsten (jmfr Ryd).
Fritsberg oklar betydelse  
Fägerhult  från ordet fager som antingen syftar på ett tillnamn för en person (’den fagre’), eller betyder det fagra (’vackra’) hultet. Men ibland tycks betydelsen vara lämplig, tjänlig, givande och syftar nog på att platsen t.ex. ger goda skördar, har gott bete, rikt och lönsamt fiske etc. Betydelsen av ’lämplig’ blir alltså då av ekonomiskt slag (jmfr Axhult).
Fälleshult hultet med avverkningen ’fället’ (jmfr Axhult)
Gat[u]mossen från ordet gata. Tre möjliga tolkningar: [by]vägen vid (el. längs) mossen eller mossodlingen, odlingen på torvmarken mossen vid gårdens gata (d.v.s. fägata). En fägata är en inhägnad väg (’kostig’) som kreaturen följde från byns inägor till betet på utmarkerna. Ofta kunde det vara en gärsgård på båda sidor av denna väg (jmfr Hunnamossen). 
Getesjön se Jetesjön
Groeryd antingen Gros röjning där Gro är ett kvinnonamn eller röjningen med grödan(el.
grönskan; jmfr Ryd).
Grysshult hultet vid den steniga sjön där gryss kommer från samma ord grjot som i Grytsjön (jmfr Grytsjön, Axhult, Skrubberyd).
Grytsjön den steniga sjön, sjön med steniga stränder där gryt kommer från det gamla ordet grjot ’sten’ samma ord som gryt ’lya’(jmfr Grysshult).
Gräsholma holmenmed gräs (jmfr Holma)
Grönhult det grönskande och lummiga hultet (jmfr Axhult)
Gunghult troligen hultet vid gungflyet. Ett gungfly är ett kärr som knappt bär en vandrare (jmfr Axhult).
Gunnalt Gunnes hult där Gunne är ett mansnamn och alt en variant av hult (jmfr Axhult).
Gylet Ordet gyl kan betyda en göl, eller som i detta fall (ett gyl) ’svedjad mark’.
Gåsarp torpet där Gase bor där Gase är ett binamn på en person ’gåskarlen’ (jmfr Skararp).
Gällareböke oklart. Tre olika förslag till tolkning finns: Gælles bokskog/bokdunge där Gælle är ett mansnamn eller den karga, ofruktsamma bokskogen och då släkt med ordet gall eller bokskogen där gällaren bor. En gällare kastrerade djur (jmfr Koddeböke).
Göljamossen gölen vid mossen (jmfr Hunnamossen) 
Göshult Göts hult där Göt är ett mansnamn (jmfr Axhult).
Haghult hultet vid beteshagen. Det finns även ett annat ord hag (ett hag) som betyder inhägnad ibland som stängsel, ibland en stenmur (jmfr Axhult).
Hallaboda bodarna vid berget (jmfr Rute hall, Boda)  
Hamphult hultet med hampaodlingen. Av hampans stjälk gjordes rep, draglinor och grövre nät (jmfr Axhult).
Hamra höjden och ordet är en pluralform av hammar i betydelsen sten, bergig höjd, bergsmark.
Hannabad troligen tuppnäbben från ordet hane och beskriver då strandlinjen vid sjön, och nab är släkt med ordet nabbe. Att uddar och näs liknas vid en näbb förekommer ofta i ortnamn.
Harpholma holmen med den steniga jorden (jmfr Holma)
Herrefly gungflyet (’kärret’) vid klipphällen från ordet harg med betydelsen stensamling, klipphäll (jmfr Gunghult).  
Hinneryd (förr stavat Hinderyd) bildat av ett äldre namn på Hinn[e]ån med oklar betydelse, och namnet betyder alltså röjningen vid Hinneån (jmfr Ryd).
Hjortsberga berget där hjortar brukar synas till (jmfr Bergshult)
Holma holmen. En holme behöver dock inte alltid betyda liten ö (el. halvö) omgiven av vatten utan kan även vara en upphöjning i marken, en liten kulle och ibland åker omgärdad av ängar (jmfr Skagaholm).
Hualtet (skrevs Hufhultet på 1600-talet) hultet vid (el. ) höjden ’huvudet’ (jmfr Gunnalt, Axhult)
Hulabäck troligen bäcken i hålan, den nedskurna bäcken, bäckravinen
Huneskolan döpt av Bo Hellström f.d. lärare där. Kommer av mansnamnet Hune troligen en legendarisk smed som betraktades som en hjälte och en sorts skyddsperson.
Hunnamossen (har även hetat Hunamossen) troligen mannen Hunes mosse eller möjligen en pluralform av ordet hun ’takås; ås; bergknalle’. En mosse behöver inte vara sankmark eller myr utan kan även vara en torvmosse, ofta ljungbeväxt, som ibland också lämpar sig för viss odling. Allehanda växter, gräs från både ängar, mossar och myrar, vass i sjöar, sjögräs, strån, löv m.m. samlades in till vinterfoder åt djuren.
Hyltan skogsdungen, det lilla skogspartiet (jmfr Hylte)
Hylte skogsdungen, det lilla skogspartiet och hylte liksom hylta är släkt med hult (jmfr Axhult).
Hyltemaden maden vid skogsdungen (jmfr Hylte, Sånnamad) 
Hyltorna skogsdungarna (jmfr Hylte)
Hägnaden inhägnaden 
Härhult oklart, möjligen hultet med stenmoraset och ordet moras betyder kärr, sumpmark, träsk (jmfr Axhult).
Hässlehult hultet med hasslarna (samma hässle som i t.ex. Hässleholm; jmfr Axhult)
Högaholma den höga holmen (jmfr Holma)
Högahyltan den höga skogsdungen (jmfr Hylte) 
Höjahults mosse mossen vid hultet invidhöjden (jmfr Axhult, Hunnamossen) 
Höjavång vången vidhöjden där vång betyder inhägnad äga, odlad mark på inäga. Hökhult hultet där hökar brukar synas till (jmfr Axhult)
Ingelsköp (även stavat Ingelköp) Ingels köpta gård där Ingel är ett mansnamn (jmfr Köphult). 
Ingershult Inges hult men troligare Ingegerds hult (jmfr Axhult)
Intaget avser oskiftad mark som införlivats med ägorna och inhägnats till odling, eller så kan det betyda odling i skog 
Jetesjön (stavas även Getesjön) troligen sjön där Gete bor där Gete är ett tillnamn för en person, vilket förstås skulle kunna förklaras med att mannen höll getter. Geten har kallats ’fattigmans ko’ eftersom den ofta var den enda boskap som enkla torpare hade råd att hålla. Men getter har den fördelen att de klarar knappa förhållanden och karga trakter, är tåliga mot både kalla och heta dagar, behöver nästan ingen skötsel och kan livnära sig på buskar, kvistar och löv. De kan även klara sig och hitta föda i djup snö. Geten har i århundraden varit en symbol för det onda, och i forna dagar användes den för att göra personer fria från försyndelser. Därav uttrycket ’syndabock’.
Johansro att lägga till ro sist i namnet på en ny fastighet har varit vanligt. Troligen är detta efter en tysk förebild (Karlsruhe). Ett känt exempel är slottet Sofiero i Skåne.
Jonshultbackarna backarna vid Jons (el.Jöns) hult (jmfr Axhult) 
Järsbacken grusbacken från ordet jär ’grusås’
Karshult Karses hult där Karse är ett mansnamn som även förekommer på runstenar (jmfr Axhult). 
Klausön ordet ö betyder inte bara land helt omgivet av vatten utan även en upphöjning i landskapet likt en kulle. Klausön har en hög och tydligt rundad kulle (jmfr Holma). 
Klint höjden
Klocksjön Ortnamn med klock (släkt med ordet klump) är ofta en benämning på höjdformationer utan spets på platsen.  
Klona oklar betydelse 
Kläabjär oklart, troligen ’Klädabjär’ där ordet bjär betyder mindre höjd, litet brant berg, bergknalle och kläd skulle kunna tyda på att man framställde tyger av lin (linnetextilier) här invid berget och lade ut linneramarna för blekning. Det är tänkbart att det även tillverkades olika kläden på platsen och att man försåg kyrkan med dessa t.ex. altardukar och annat (jmfr Tovhult).  
Knaplet troligen platsen med småsten från ordet knaper ’stenskärvor, klappersten’. Att bokstaven r (även tillsammans med d) kan växla med bokstaven l i ord är vanligt (t.ex. i fjor/i fjol och hin håle ’den hårde’ för djävulen). 
Koddeböke troligen bokskogen där gällaren bor. En gällare kastrerade djur, och ordet kodde betyder testikel samma ord som kudde. Kastrering gjordes på bl.a. tjurar för att skapa ett lugnare temperament. De kallades sedan oxar (el. stutar) och blev till starka och tåliga dragdjur. Kastrering av galtar utfördes för att undvika frän och oaptitlig lukt och smak hos köttet (jmfr Gällareböke).
Kraxasjön oklart, möjligen kråksjön som kan gå tillbaka på mansnamnet Kråke eller betydasjön med mycket kråkor (el. korpar). Nu gränssjö mellan Småland och Skåne, och området runt sjön, vilket förr kallades Trätoskogen, var länge omtvistat när det gällde gränsdragningen mellan landskapen. När Skåne blev svenskt år 1658 hävdade byborna i skånska Högholma att landskapsgränsen skulle gå längre norrut än vad den gör idag. De hänvisade till en gammal karta. Men kartan hittades inte och gränsen fick därför inte någon ändring. År 1766 restes en sten vid landsvägen som visar precis var landskapsgränsen går. Stenen kallas för Tattra sten eller Tattaretavlan efter en tidigare sten på samma plats. Med tattare menas kringfarande försäljare som sågs som löst folk och skumma luffare som bringade elände och kunde räkna med spöstraff, straffarbete eller fängelse när de fångades in. Texten på Tattaretavlan förbjuder uttryckligen tattare att ta sig in i länet.
Kringelbäcken (jmfr Kringelsmossen) 
Kringelsmossen mossen som är omgiven av skog [och berg] från ordet kringla med betydelsen ring, krets (jmfr Hunnamossen).  
Kronoberg Antagligen gavs detta länsnamn en gång till den tidigare kungsgården och fogdeborgen, och Krono syftar då på Sverige alltså Kronans berg, ’Riksberget’ (och är då samma ord som i t.ex. Landskrona och Karlskrona). Namnet gavs sedan åt Kronobergs län (som nu omfattar åtta kommuner) och med en landshövding som högste chef med placering i Växjö.
Kronogården troligengården som betalar skatt till Kronan/Staten. Denna är nu den äldsta bebodda byggnaden i kommunen och ett tidigare komministerboställe.
Kråkemyr oklart, möjligen myren där Kråke bor där Kråke är ett mansnamn eller myren med mycket kråkor (el. korpar).  
Kvarnaholm holmen med kvarnen. I början användes handkraft med t.ex. en rullsten för att mala säden till mjöl och för husbehov endast. Senare ersattes detta av kraften från strömmande vatten i bäckar och åar. Ett nedsänkt vattenhjul i strömmen fick då driva malande och krossande stenar. Den enklaste sorten var en s.k. skvaltkvarn med ett horisontellt stenhjul som malde. Vattenströmmar kom sedan att användas som kraftkälla även för andra uppgifter som att driva en såg, en stånghammare m.m. (jmfr Holma).
Kvinnhult hultet med kvigorna (jmfr Axhult) 
Kylhult oklart. Två möjliga tolkningar: det runda (’rundkulliga, bulliga’) och välvda hultet eller så syftar det på en inflyttad person från byn Kylen i Visseltofta socken i norra Skåne (jmfr Axhult).   
Kållaberg berget där Karl/Kallebor (jmfr Bergshult) 
Kärringelida liden vid kärret (jmfr Lidhult) 
Köphult det köpta hultet. Det betyder att stället förvärvades genom köp och inte övertogs som t.ex. arv, byte eller gåva (jmfr Axhult).
Lagan vattendraget ett mycket gammalt namn och samma ord som lag ’vätska’.
Lidhult hultet vid liden där lid betyder backe, sluttning (jmfr Axhult).
Lindsberg berget med lindarna. Av barken på lindar gjordes bast som användes till trådar, rep, korgar, mjärdar för fiske och vävnader. Bark från björk (’näver’) användes till bl.a. taktäckning. Och bark brukades även vid beredning av skinn (’garvning’; jmfr Bergshult).
Lireboda lidren och bodarna där lir kommer från ordet lider som betyder enklare uthus, skjul för redskap, kärror m.m. (ett ord som även finns i t.ex. vagnslider).
Ljungaholm Från 1800-talets senare del blev det populärt att lägga till holm, detta herrgårdsliknande bihangsord, även till nya och mindre byggnader t.ex. villor och torp (jmfr Skagaholm).  
Lokasjön troligen den lilla sjön där ordet lok då betyder liten vattensamling, tjärn.
Luhrpasset är inget gammalt namn utan en sentida nybildning. Ordet pass betyder trång väg genom svår terräng, smal passage (spec. i en dalgång el. vid en bergsrygg). Lunnadallundarna vid dalen (jmfr Björkelund) 
Långhult det långa hultet (jmfr Axhult)
Lönhult hultet med lönnarna, lönndungen (jmfr Axhult)
Lösen troligen från ett äldre ord för vattendrag med betydelsen den ljusa, den glänsande och syftar på bäcken Robäck som rinner ut i Kvarnabäcken.
Madarna (jmfr Sånnamad)
Majenfors  den kraftiga forsen från substantivet mæghin i betydelsen kraft, styrka (och är släkt med adjektiven mäktig och majestätisk och även med dagsmeja).
Malmhultet det grusiga hultet från ordet malm ’grovt grus’ (jmfr Axhult)
Markaryd röjningen med mycket flygfän och bygger på det fornsvenska ordet madhker (som är genitiv plural) vilket betyder mask men även insekt eller andra kryp t.ex. myggor, knott, bromsar kanske även fästingar och liknande små blodsugare. Inte bara människor besväras av dem utan även kreaturen. Riktigt svåra är bromsarna. När korna är plågade, blir det stor oro. De sätter svansarna i vädret och far iväg liksom ursinniga och rusar emot väggar eller in i busksnår. Man förstår talesättet ”Bromsar kan sätta hästar i sken”. Hästar söker sig ibland uppför någon höjd för att bli kvitt flygfän och för att svalka sig. En tidigare tolkning av namnet Markaryd har fått stå tillbaka, nämligen röjningen vid skogen (gränsskogen) vilket syftar på det skogsområde som då bildade gräns mot det av Danmark styrda Halland. Ordet mark betydde i fornnordiskan skog, vildmark, obygd. Då sådana större skogsmarker ofta bildade avgränsningar mot andra områden och bygder, blev betydelsen av mark även gränsskog.Kommunen ingick tidigare i Sunnerbo härad och hade tre socknar: Hinneryd, Markaryd och Traryd. En socken är en kyrklig indelning med rötter i medeltiden och kallas nu församling (jmfr Sunnerbo, Ryd).
Missimad oklart, troligen den fuktiga maden från ordet mist fuktigt dis, dimma, ånga (jmfr Misterhult, Sånnamad)  
Misterhult bildat av mist som betyder fuktigt dis, dimma, ånga och syftar på bäcken som rinner ut i Grytån och som ser ut som ånga eller lätt rök på vintern (och mist är samma ord som i engelskan; jmfr Axhult).
Mjäryd röjningen vid mjälen där ordet mjäle betyder lös fin sandjord (jmfr Ryd).
Månstorp Magnus torp
Nåthult (skrevs Notalt 1618) troligen hultet med nötter vilket då syftar på träd med hasselnötter (jmfr Axhult, Gunnalt).
Nötaholmsbacken troligen nötbacken vilket då syftar på träd med hasselnötter   Ornakärr troligen kärret vid stenmarken från ordet or ’stenig terräng’  
Oshult hultet vid åmynningen (’oset’) vilket avser ån som rinner ut i Lokasjön. Vid åars utlopp brukade fiske bedrivas (jmfr Axhult).
Pontansbygd troligen bildat från ett nu okänt mansnamn, förmodligen ett som har att göra med det latinska ordet pons i betydelsen bro.
Prästboda troligen prästens bodar. Platsen hette officiellt Boda tidigare (jmfr Boda).  
Påddebäcken (kallas även Påle bäck) den porlande bäcken från dialektordet pådra ’puttra, bubbla’.  
Ramshult troligen hultet där korpar brukar hålla till bildat av ordet ramn ’korp’. Ramn var också ett vanligt mansnamn i fornsvenskan (jmfr Axhult).
Ribersdal uppkallat efter Riber, efternamnet på Anders Thims andra hustru (jmfr Timsfors). 
Ripe troligen revan, repan, rämnan, skåran, nedskärningen i marken
Risböke bokskogen med småskog, buskar och sly
Rishult  hultet med småskog, buskar och sly (jmfr Axhult)
Rute hall (skrivs även Rutehall) där hall betyder klippblock, stenblock, berghäll, stenhäll, sten, och rute syftar på det rutiga mönster som finns på granithällens yta. Stora stenblock som ligger ensamma i skogar och på ängar har alltid satt igång fantasin hos folk och givit upphov till sägner om hur de hamnat där de ligger. Detta gäller även denna sten.
Ryd röjningen, avverkningen, hygget, fället, den öppna marken, nybygget, uppodlingen, åkern. Namnen på ryd och torp anses vara av den allra äldsta sorten i bygden från cirka år 1000 då bebyggelsen började i kommunen. Det betyder att dessa namn t.o.m. kan vara från hednisk tid (d.v.s förkristen) alltså före cirka 1050.
Råstorp antingen torpet med det pålade staketet och utgår då från ordet i betydelsen påle, stolpe. Sådana användes som rån för att markera olika gränser mellan t.ex. ägor, socknar. Eller torpet vid den fuktiga dalen där ordet rås har betydelsen låg sankmark (jmfr Vägarås).
Rävaryd röjningen där rävar brukar synas till (jmfr Ryd)
Rävhult  hultet där rävar brukar hålla till och har sina gryt där (jmfr Axhult).   
Röckla den lilla höjden
Rönneboda troligen bodarna vid röjningen (jmfr Boda)
Saxtorp troligen Saxes torp där Saxe är ett mansnamn, och namnet är känt redan från runstenarna under formen Saksi. 
Sisse hage ett gravfält från yngre järnåldern 500–1050 e.Kr. Sissela är en svensk form av Cecilia och smeknamnen är Sisse resp. Sissi. 
Sjöaryd röjningen vid sjön vilket avser Flacke sjö som nu närmast är sankmark (jmfr Ryd).
Sjöatorp torpet vid sjön vilket avser Grysshultasjö.
Sjöboda bodarna vid sjön (jmfr Boda)
Skafta troligen skaftet d.v.s. det utskjutande partiet, utsprånget, utlöpan.  
Skagaholm Här på en landtunga i Skararp låg en kunglig fogdeborg från 1400-talet nu helt borta. På holmar inte minst på dem som var helt omgivna av vatten byggde medeltida stormän ofta sina fästen. Kommer av ordet skaghe ’udde’ (samma ord som i danska Skagen). Att lägga till holm till namn på äldre borgar, herrgårdar, säterier och även till större gårdar troligen för att ge en egen karaktär åt stället i visst statushöjande syfte har varit mycket vanligt, närmast vanemässigt (jmfr Ljungaholm, Holma).
Skararp troligen torpet vid udden från ordet skaghe ’udde’, och arp är en variant av torp (jmfr Skagaholm).
Skep[p]hult samma tolkning som Skiphult 
Skinnersböke bokskogen där skinnaren bor. En skinnare (körsnär) flådde djur, beredde skinnen och sydde diverse bruksföremål av dem. Skinnet garvades med hjälp av bark. Skinn och läder som är starka material och tåliga mot slitage (speciellt lädret genom sin tjocklek) hade ett otal olika användningsområden allt från klädesplagg, fällar, bälten och skor till seldon, väskor och möbler. Bortskurna restbitar av råhudarna kastades inte utan kokades till lim, och håret såldes till borstbindare.
Skiphult hultet med gott skeppsvirke (jmfr Axhult). Båtar krävde särskilt gott virke både för att vara sjödugliga och täta och för att klara både stenar och vassa grund.
Skissarmossen oklart, möjligen bildat av ordet skir ’klar, ren’ vilket kan tyda på att mossen tidigare var mer vattenfylld. I småländska dialekter blir uttalet av kombinationen rs i ord till ss (t.ex. fors; jmfr Hunnamossen). 
Skogsborg det besvärliga skogsområdet (jmfr Eneborg)  
Skrubberyd oklart, möjligen från en lite nedsättande benämning på Grysshultsjön, eller bygger på ett ord för antingen insekt eller för håla, grotta, klyfta (jmfr Ryd).
Skärsjön sjön med det klara vattnet från adjektivet skär i betydelsen klar, skinande, ren, ogrumlad (samma ord som i t.ex. uttrycket ren och skär). 
Småland de små landen, smålanden. Ursprungligen var det ett tiotal ’små land’ eller ’landskap’ i form av hövdingariken innan de senare förenades i ett landskapsförbund. Det område som kallades Småland fanns redan på 1100-talet. Idag har Småland tre län och varje län har ett antal kommuner för sin förvaltning.
Snällsböke böke betyder bokskog, och Snäll är ett soldatnamn, ett namn som gick i arv. Snörsjö troligen den snåriga sjön, sjön med mycket snår vilket tyder på att den nuvarande marken tidigare var en vattenfylld och mer sjöliknande sankmark.
Språxhult (uttalas med långt å-ljud) antingen från ett fornsvenskt mansnamn Sprok eller från ordet språks ’kvistar, nedfallna grenar, bråte’ som då ger betydelsen hultet med mycket ris (jmfr Axhult).   
Spånen gården vid Spånegölen där spåne troligen betyder spene ’den spenlika gölen’. 
Stenlo logen med stengrunden vilket innebar att logen antingen vilade på stenar runtom (s.k. torpargrund) eller stöttades av ett mindre antal stenar ibland bara av en sten i varje hörn. En loge var större, mer robust och därmed tyngre än ett bostadshus. Där förvarades en hel del redskap, och byggnaden användes för tröskning och annat. Man körde ofta in med häst och vagnslass. Därför behövde en loge ställas på en stabil grund för att inte sjunka ner i marken.  
Stockhult syftar möjligen på en virkestäkt med gott stockmaterial. Betydelserna av ordet stock var i äldre språk många: ’trädstam på rot’ (växande träd), ’stockbro’ (enkel bro el. spång över bäck), ’gillerstock’ (fälla för vilddjur med en fallande stock), ’bistock’ (ihåligt träd där bin slagit sig ner), ’straffstock’ (kluven stock där en brottslings fötter låstes fast) m.fl. Om tolkningen av Stockholm råder det ännu oenighet (jmfr Axhult).
Strömsborg det besvärliga området vid strömmen (jmfr Eneborg).
Strömsnäsbruk pappersbruket anlades 1896 på näset vid strömmen vilket förstås syftar på Lagan. 1952–1970 bildade samhället Traryds köping.
Sunnerbo den södra bygden ett gammalt förvaltningsdistrikt som sedan blev ett härad. Ett härad var ett område med egen förvaltning och en rättsapparat med ting (kallad häradsrätt), och högste chef var en häradshövding. 1946 ersattes detta av en indelning i fögderier, och häradsrätterna (vars rättskipningsområden kallades tingslag) avskaffades slutligen år 1991. I Sunnerbo härad, som var ett av tre härader i Finnveden i sydvästra Småland, ingick västra delen av Kronobergs län inkl. nuvarande Markaryds kommun. Tingsplatsen låg i Hamneda men flyttades under 1600-talet till Ljungby utanför häradet. 1971 ersattes Sunnerbo häradsrätt av Ljungby tingsrätt (jmfr Boda).
Svalemyr bildat av antingen fågeln svala eller av binamnet Svale på en mansperson. Svaneholm (kallas även Svanaholm) var från början ett torp (jmfr Ljungaholm). Svenshult (jmfr Svenslund)
Svenskemyr bildat av svensk ’person från Sverige’, och genom denna myr löper gränsen mot Skåne, mellan Kronobergs och Kristianstads län. 
Svenslund antingen Svens lund eller från ordet svein ’sven, ungkarl’ (jmfr Björkelund)
Sånnamad den sandiga maden och ordet mad betyder sank äng (ofta vid ett vattendrag), sankmark, kärr, sumpmark, träsk, ett område som brukar översvämmas av vårflod.
Tannsjö sjön med udden antingen från ordet tann i betydelsen tand, spets eller från ordet tänja ’något utspänt’, och båda syftar på det utstickande näset mellan sjöarna Tannsjö och Hultasjön.
Ternhult se Tärnhult
Tiböke oklart, men böke betyder bokskog och ti kan antingen komma från tiva ’gudarnas’ och tyder då på en gammal kult- och offerplats här (samma ord som i Tiveden) eller från ett ord med betydelsen tudelad, uppdelad, i två delar (jmfr Björkelund). 
Tillberga uppkallat efter ägaren Tillberg
Timsfors uppkallat efter pappersbrukets grundare, sjökapten Anders Thim, och fors syftar på en sådan i Lagan.
Tjushult oklart, möjligen hultet i dalen från ordet kius ’dalgång’ eller från ett dialektord kjus ’hörn, snibb’, vilket då kan syfta på att platsens läge är ute i kanten (jmfr Axhult).
TommarydTumes röjning där Tum[m]e är ett mansnamn (jmfr Ryd)
TormansbygdTormunds gård/trakt där Tormund är ett mansnamn. Namnet skrevs 1543 precis som idag (och skrivningen Tormandsbygd är av ett senare datum). 
TorsåsTors ås, åsen där Tor bor
Tovhult hultet med linodlingen från ordet to för lin. Av lin framställdes både olja och inte minst väv för linnetyger till olika textilier, och lin var tillsammans med ull de viktiga råmaterialen för linne- och yllekläder innan bomullen kom långt senare (jmfr Axhult).
Traryd röjningen där tranor brukar hålla till (d.v.s. om våren under flyttningen; jmfr Ryd).
TrulstorpTruls torp där Truls är ett mansnamn  
Trälora oklart, möjligen sammansatt av träl ’slav’ och or ’stenig mark’. 
Tuthult oklart, möjligen syftar det på något vasst eller spetsigt som står ut i terrängen, eventuellt på den höjd med branta sidor som kyrkan ligger på (Markaryds nuvarande kyrka, den tidigare brann ner år 1851). Eller så anger det något lite tjutande ljud i naturen från t.ex. mossar och sjöar på vintern eller metangas på sommaren (jmfr Axhult).
Tånneryd röjningen vid ån Tanda där Tanda är det gamla ånamnet och betyder antingen den glänsande/blänkande eller har sitt ursprung i ett personnamn. Uttalet skall ha varit ’tånnet’ (jmfr Ryd).
Tärnhult troligen hultet vid tjärnen (jmfr Axhult)
Ugglehult hultet där ugglor brukar synas till (jmfr Axhult)
Ulvaryd röjningen där man sett varg. Det fanns länge gott om varg i landskapet (jmfr Ryd).
Ulvsbäck bäcken där man sett varg. I prästgården hade Gustav II Adolf med följe sitt nattkvarter ett flertal gånger under 1600-talet, och här ägde det berömda kungamötet rum mellan honom och den danske kungen Kristian IV år 1629. En rest minnessten intill påminner om detta möte.
Uppsala oklart. Namnen på sala betyder ofta hus med sal/samlingsrum, boning, bostad men även hallbyggnad, bod, fäbod; festsal.Det finns många platser i landet med namnet Uppsala, varav denna är den sydligaste.
Varguddsmossen udden i mossen där Varg håller till och Varg är ett nedsättande tillnamn för en föraktad mansperson känt i Småland. Det gamla uttrycket varg i veum ’fredlös person, rövare’ ger en uppfattning om innebörden av varg här (jmfr Hunnamossen). 
Vekaboda bodarna vid åkröken från substantivet vek ’veck, vikning’ (jmfr Boda).
Vivljunga oklart, men kan ha att göra med substantivet vivel från betydelsen av verben ’fläta, spinna, väva’ som kan syfta på något i naturen eller från ordet viven ’nypon’. År 1936 öppnades en poststation med detta namn men förlades till byn Vivhult. Det bynamnet kunde inte användas, då det fanns risk för förväxling med poststationen i blekingska Vilshult.
Vägarås antingen åsen med grusvägen (’väg-örs-ås’) där ör är ett ord för grus, grusbank (och finns i t.ex. namnen Örebro, Skanör) eller vägen vid (el. genom) sänkan där rås betyder låg sänka, sankmark, fuktig dal, liten myr.
Vänneböke den väna (’vackra’) bokskogen
Vänneån den väna (’vackra’) ån
Åbacka backen vid ån vilket syftar på Vänneån
Ålhult troligen hultet vid åldammen. I dammar bedrevs ålodling, och man stängde även av vattendrag för att fånga ål (jmfr Axhult).
Åmot stället där åarna går ihop, åmötet, sammanflödet vilket syftar på Lagan och Lillån.
Århult hultet vid ån (jmfr Axhult)
Åsaåsen
Älmeberg berget vid almarna (jmfr Bergshult)
Ängabäck bäcken vid ängen
Örnafälla avverkningen (’fället’) där man sett örn. Ordet fälla betecknar en röjning som ligger avsides och långt från gården.
Örsjön den steniga sjön där ör är ett ord för grus och grusbank. Gränsen mellan Småland och Skåne går rakt över sjön (jmfr Vägarås). Och ordet ör är samma som ingår i t.ex. Örebro, Skanör.
Öshult oklart, möjligen Ödhins hult där Ödhin är ett mansnamn (jmfr Axhult).

Bengt Oreström

Andra språk/Other Languages

KÄLLOR:

Skriftliga:

Calissendorff, Karin. Svenska ortnamn. 1979.

Folkesson, Mats. ”Ortnamnen i Markaryd”. Markarydsortens hembygdsförening  50 år.

Jubileumsskrift. 1972,

Fridell, Staffan. Ortnamn på -ryd i Småland. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi LX. 1992. 

Hallberg, Göran. Ortnamn i Småland. AWE/Gebers. 1983.
Hellquist, Elof. De svenska sjönamnen. Stockholm. 1906.
Hellquist, Elof. Svensk etymologisk ordbok. 3:e uppl. Lund. 1948. 
Jönsson, Fridolf Ortnamn i Kronobergs län. Historiska föreningen i Kronobergs län Skriftserie 5.

1988.

Larsson, Lars-Olof. Småländsk bebyggelsehistoria. Acta Wexionensia. Högskolan i Växjö. 1980.

Nationalencyklopedin

Nyström, Staffan. Smånamn och andra ortnamn. Riksantikvarieämbetet. 2003.

Ohlsson, Benny. ”Hune i sägen och verklighet”. Uppsats. 1971. (Förf. har nu efternamnet Hunemark)

Ortnamnsarkiven i Uppsala och Lund
Pamp, Bengt. Ortnamn i Sverige. Studentlitteratur 1988
Rietz, Johan. Svenskt dialektlexikon. Lund. 1955.
Svenska Akademiens Ordbok (SAOB)

Svenskt ortnamnslexikon. Språk- och folkminnesinstitutet. Uppsala 2003.
Ödeen, Nils. Studier i Smålands bebyggelsehistoria. 1923

Muntliga (några ej kontaktade):
Namnforskare i Uppsala och Lund
Bo Hellström, pensionerad lärare i Koddeböke skola 0433–140 95, 070–5314095

Lennart Svensson i Mjäryd vet mycket om bygden 0433–203 97
Enar Benjaminsson i Hässlehult 0433–420 55, 070–5653674 
Benny Hunemark i Jönköping 036–767 30, 767 61, 076–8353294 

Kontaktperson



Näringslivschef
Bengt Göran Söd...
0433-72023


Christer Ekstrand
0433-72065

 

Sida skapad 2011-05-19
av Christer Ekstrand
Senast uppdaterad 2013-11-05